Benoît Lachambre är utbildad dansare vid Ballet Jazz de Montreal and Toronto Dance Theatre. Han har varit aktiv inom den internationella dansscenen sedan 1978 som dansare, koreograf och lärare. 1996 grundade han sitt eget kompani Par B.Leux, med bas i Montreal. Han har tilldelats flertalet utmärkelser för sina verk. Benoît har gett klasser vid ImPulsTanz i Wien, the Festival Internacional och vid European Dance Development Center (EDDC) i Arnhem, Nederländerna. Benoît arbetar nu med att utveckla ett energi och viktfördelningsystem som behandlar hur vikt fördelas i kroppen och hur olika rum i kroppen skapar broar mellan varandra.
Cristina Caprioli är sedan 2008 professor i koreografi vid Dans och Cirkushögskolan i Stockholm. Hon har arbetat som dansare i USA, Sverige, Tyskland och Österrike. Hon debuterade som koreograf 1986 och är idag en väletablerad koreograf och konstnärlig ledare för det egna kompaniet ccap. Cristna var nordisk koordinator för danceWeb Europé 2003-2008, föregångare till Jardin d´Europe. Cristina slutade undervisa eftersom hon började analysera och hitta verktyg för att praktisera dans och koreografi. I den processen kunde hon inte längre ta sig an lärarrollen och hon började även ifrågasätta undervisningsituationer, lärarens och institutionernas roll. Cristina skulle vilja se att teoretiska perspektiv och praktik sågs som två lika viktiga delar i en dansutbildning. Under den sista delen av Cristinas session inbjöds i ljuset av detta Sven-Olof Wallenstein, lektor i filosofi och estetik vid Institutionen för Kultur och Kommunikation vid Södertörns högskola, att presentera delar av hans forskning kring "Foucault and the Body as a Site of Resistance.”
Libby Farr är utbildad vid The School of American Ballet i New York och har arbetat med flertalet klassiska kompanier i USA och Europa. Hon var träningsledare för Die Etage i Berlin, och Deutsches Nationaltheater i Weimar. Hon är en flitigt anlitad pedagog vid skolor som P.A.R.T.S i Bryssel och S.E.A.D. in Salzburg samt vid kompanier som Tanztheater Wuppertal, Ultima Vez, Ballet Preljocaj och Cullbergbaletten. Libby Farr presenterade sig själv som balettpedagog, men som undervisar balett på ett mer ”hälsosamt” sätt. Efter en skada började hon arbeta med Gyrokinesis och implementerade detta system i sin balettklass. Hon arbetar bland annat med kroppens naturliga placering, flöde, och rörelsens funktion snarare än form .
Jeremy Nelson är utbildad vid The London School of Contemporary Dance. Han var engagerad som dansare vid Stephen Petronio Dance Company i New York 1984-1992. Sedan han lämnade kompaniet har han arbetat som frilansande koreograf, dansare och lärare, framförallt i New York och London, men även i andra delar av världen. Jeremy har fått flertalet utmärkelser för sina prestationer som koreograf och dansare. Under de senaste 20 åren har han gett klasser och workshops vid olika kompanier, universitet och institutioner i över trettio länder. Jeremy är sedan 2009 utbildningsledare för Skolen for Moderne Dans i Köpenhamn. Jeremy är intresserad av utbildningsmetoder som inte stöper dansare in i en form. Hans perspektiv förändrades radikalt när han mötte kroppsmedvetande tekniker som Klein och började arbeta med kroppen som den var istället för att tvinga den till rätt form.
Jan Ritsema är en av Hollands största regissörer med ett spann av stora musikdramatiska iscensättningar, bearbetningar av klassiska texter och en serie formexperimenterade uppsättningar som blivit genrebildande. Han har länge varit associerad med Kaaitheater i Bryssel. Han startade The international Theatre & Film Bookshop i Amsterdam. Han driver sedan 2006 PAF (Performing Arts Forum) i Frankrike. Jan definierar sig själv även som en dansare, men som en “turist i danskonsten”. Han började dansa när han började undervisa vid P.A.R.T.S 1995. Han gjorde sitt första solo Pour la fin du temps, vid 50 års ålder. Efter det blev han tillfrågad av koreografer som Meg Stuart, Jonathan Burrows, Boris Charmatz, and Jerome Bell att medverka i deras föreställningar. Jan har en tydlig åsikt gällande utbildning, lärarens roll och institutioner. Han har skrivit ett flertal artiklar om ämnet och strävar efter att ändra det nuvarande utbildningssystemet.
Rasmus Ölme är utbildad vid Kungliga Svenska Balettskolan och Danshögskolan i Stockholm. Han har arbetat som dansare med Ultima Vez i Bryssel. Han debuterade som koreograf 2001 och grundade det egna kompaniet REFUG. Rasmus började undervisa när han slutade som dansare hos Ultima Vez 1998. Han började ge morgonklasser för de nya dansarna i kompaniet och så småningom även för andra kompanier som Damage Goods, Meg Stuart and Rosas. Han undervisar som gästlärare vid olika institutioner som Teaterhögskolan, Dans och Cirkushögskolan, P.A.R.T. S och Impulz Tanz.
Sedan 2008 innehar Rasmus en doktorandtjänst vid Dans och Cirkushögskolan. I hans avhandling En Praktik undersöker han bland annat den artistiska processen i relation till undervisning och hur dessa kan bli en praktik. Tidigare såg han arbetet som koreograf och undervisning som två olika verksamheter, men hans mål är nu att inte separera undervisning och den konstnärliga prosessen.
Kristine Slettevold är dansare, pedagog och koreograf. Hon har arbetat som frilansande dansare sedan 2001 och debuterade som koregraf 2008. Hösten 2010 blir Kristine ansvarig för Danslinjen vid Dans och Cirkushögskolan i Stockholm . Hon är utbildad dansare vid Skolen for Samtidsdans och som pedagog vid Statens Baletthogskole i Oslo. Efter avslutad utbildning arbetade hon som dansare och började undervisa först efter några år. I och med den nya rollen som ansvarig för Danslinjen på Dans och Cirkushögskolan har Kristine reflekterat över och ifrågasatt sin egen utbildning och hur hon utbildar andra. Vad betyder det att utbilda moderna dansare, vilken typ av kropp vill jag ska lämna skolan, och kan jag fortfarande utvecklas som artist? Detta är centrala frågor för Kristine.
Anna Grip deltog i veckans diskussioner, men hade ingen egen session. Anna är sedan 2008 konstnärlig ledare för Cullbergbaletten. Anna är utbildad vid Balettakademien i Stockholm och vidareutbildad i New York. Hon har arbetat som repetitör och pedagog vid ett flertal kompanier och utbildningsinstitutioner och har varit aktiv i Cristina Capriolis kompani ccap i Stockholm, Rosas i Bryssel, Nya Carte Blanche i Norge och vid Statsteatern i Helsingfors. Hon har dessutom arbetat som balettmästare och sedan balettchef vid Östgötabaletten, samt rektor för Skolen för Moderne Dans i Köpenhamn. Anna är också aktiv i ett flertalet styrelser inom området.
Text: Jessica Ellingsworth