Rasmus Ölme
Doktorand i koreografisk komposition
En Praktik
Presentation av Rasmus Ölmes forskningsprojekt som doktorand vid Dans och Cirkushögskolan. Forskningsprojektet har två hörnstenar som gemensamt går under namnet En Praktik.
1. Koreografi/teknik/undervisning
Länge såg jag på min egen undervisning som skild från min konstnärliga process som koreograf. I min pågående forskning försöker jag istället undersöka hur de två kan bli en och menar att länken mellan dem ligger i teknikbegreppet. Målet är att skapa en undervisning som är närmare den konstnärliga processen. Studion blir ett laboratorium i vilket kunskap kan produceras, istället för ett klassrum där kunskap ska överföras. Jag anser att en mer processliknande undervisningsform ligger i tiden. Det förser även danslivet med de dansare som framtiden verkar behöva. För den koreografiska praktiken är målet ett skapa mer självförsörjande dansföreställningar som vilar på dansens egen teknik och tillblivelse istället för att vila på det teatrala eller visuella.
2. Produktens relation till process
Produktionsapparaten inom scenkonst arbetar ofta bakvänt. Ett premiärdatum fastställs och skapandeprocessen siktar mot det datumet med syftet att presentera en produkt av en process som i många fall inte startat. Forskningskontexten föreslår, i min mening, en annan ordning. Jag kan förstås ifrågasätta att en process någonsin blir en produkt, men är mer intresserad av vilken sorts produkt jag kan göra av min process. Därför siktar jag på en produkt som är en presentation av min process snarare än på dess resultat.
Tillsammans formulerar de två punkterna en fråga om vad som är min konstnärliga praktik och ifall jag kan formulera den som EN sådan.
Rasmus Ölme, mars 2010
In English
One practice
Presentation of Rasmus Ölme´s research project as PhD student at DOCH.
1. Choreography/ Technique/ Teaching
After having initially viewed teaching as a separate practice from my choreographic practice I’m now actively letting the two fuse. I believe the key to do so lies within the definition of the terms technique and choreography. The aim is to formulate a more creative way of perceiving the class/work shop situation. One that considers the studio as a laboratorial place where knowledge, and therefore technique, is produced (instead of transferred from the teacher to the student) by bringing process into the class/work shop. In return, my choreographic practice will, through the fuse, gain a more self-sustainable form based on the technique and unconcealment of dance itself separated from, for example, musicality or theatricality.
2. Between product and process
In stage arts, the production procedure is often turned backwards. A premier date is fixed and the creative process is defined in relation to that date. The research context proposes a possibility to torque that relation. I do question if a process ever really turns into a product; if it’s not continuously being processed, but my question here is more about what kind of product my process can produce. Can I consider the presentation of a process as its result?
These two points challenge me with the question of what my artistic practice is and if it can be defined as ONE.
Skicka e-post
fornamn.efternamn@doch.se